Next To Me
Ibland går tiden fort. Ibland går den sakta. Ibland är kroppen toppen och ibland går det inte alls. Som en ständig berg och dalbana när man inte har koll på var start och stopp kommer infinna sig. Kvällens sol ger mig lugn under fredagskvällen samtidigt som man intar kvällskaffet. Man funderar just då inte så mycket alls mer än att bara andas. Bara känna naturens dofter leka genom luften. Solen sänker sig och allt runt omkring börjar varva ner. Värken gör sig påmind. Stumhet och suckar blandas med lugnet.Undrar hur många tankar man egentligen låter gå igenom sitt huvud på en dag. Som en enorm databas utan begränsningar. Varför måste man fundera så mycket. Eller snarare de omedvetna tankarna. Hur många av dem gör någon nytta egentligen mer än att äta tid? Blir lite tankspridd när jag skymtar Zlatan spela fotboll på tv. En riktig godbit. Räcker att bara att se han springa på planen.
Nå var va jag nu då? Musiken dånar i öronen. Om den endå kunde överösta värken. Känner mig som en zombie inimellan. Stör mig på näthatet. Speciellt kring Zara Larssons uttalande. Att hon inte fick vara med på några affischer till Bråvallafestivalen trots hon varit inbokad sen länge. Det tycker då jag hon har rätt att klaga på. Hon ska väl få samma reklam som de andra? Så onödigt hat. Att hon behöver ha en örfil och att hon är en bortskämd tonåring? Ohnej. Hon har talang och har rätt att ta plats. Hade en kille använt sig av samma uttalande hade ingen ens reflekterat över det alls.
Det komiska med blogginlägg är att det blir aldrig som man tänkt sig från början eller vilket av alla tankar man väljer att plocka ner på tangenterna. En överraskning helt enkelt. Enjoy im over and out.