Nattblogg 8

Det är den sista juli.Trött och grinig har jag varit största delen av dagen.En person som jag inte vill vara men endå blivit idag.Ibland kan det inte hjälpas.När man har alla känslor utanpå på huden,när minsta ord kan skaka igång hela din känslostorm i kroppen. Känslor som frustration, nedstämdhet och vilsenhet är att nämna några punkter.Utöver min värk och brist på energi.Jag har bromsat mig mycket i mitt känslomässigt stormiga krig jag haft inom mig och med mig själv idag.Tänk vad mycket kämpande och energikrävande sådant kan vara ibland,som inte ens syns det minsta på utsidan eller i andras ögon.Tänk vad många sådana "krig" man kanske går förbi på stan dagligen.
 
En hel del tampas nog med det vardagliga kriget inom sig.Stora som små.Positiva som negativa.Ofta som sällan.Trots allt detta har jag endå funnit stunder till skratt,närhet,god mat,samtal och kramar ikväll.Nu var detta inlägg inte tänkt att bli någon deppig historia utan snarare en reflektion av de faktiskt mänskliga sämre dagarna i livet.De som vi ibland måste ta för att sedan kunna ladda om.Även betydelsen i att visa att allt är inte en dans på rosor som man ser exempelvis genom Facebook och alla andra är inte superlyckliga hela tiden som det kan verkas vara.Säger inte att du som läser är mindre intelligent nog att förstå detta men ibland är det inte lätt att ta allas statusbaserade "lycka"med en nypa salt.
 
Vissa använder till och med dessa statusar som just ett sätt att sätta upp en illusion som ser bra ut utåt till vilket pris som helst men som egentligen inte alls stämmer på insidan.Att den självsäkre kanske är mer osäkrare än någonsin men vill ändå upprätthålla denna tanke om sig själv för andra.Att inte visa sina sprickor i fasaden.Att slicka sina sår i skymundan när ingen ser på.Åtminstonde de som ej ser igenom illusionen.Se glädjen i det lilla runt omkring dig och låt inte andras liv påverka dig allt för mycket.I slutändan är det ditt liv och vad du mår bra av som räknas,inte vad andra tycker eller vill att du ska göra.Du är din egen lyckas smed.

Nattblogg 7

Nu kommer natten.Som ett lock över dagen som gått.Den började med ett dopp i det blå vid strandpromenaden. Härliga och underbara saltvatten. Det är något alldeles extra.Så förknippat med mina kära barndomsminnen.Det kom en skur och alla på stranden började plocka med sig sina tillhörigheter för att sedan rusa i panik till sina bilar.På stället som nyss hade 100 talet badgäster försvann inom loppet av ett par minuter.Varför denna stress? Rätt komiskt att du badar i havet men du tål inte lite regn.Som de trotsande medborgare vi är så tog vi oss ett härligt dopp.Stod i regnet och njöt medan åskan mullrade fram över himlen.Två andra simmande par var kvar i vattnet.Dock badade vi inte i skyfallet som sedan kom precis när vi satte oss i bilen senare utan det var en skur och sen var det uppehåll. Underbart!
 

Väl efter hemfärd fortsatte spektaklet. Översvämmad bilväg och skyfall med inslag av mysig men aggressiv åska.Kortspel med mor fick det bli i väntan på ljusning.Samma som igår kom ovädret i två omgångar.Men efter regn kommer solsken och man kan riktigt pusta ut.Promenad blev det med efteråt med Caroline i vår barndomsby. Efter regn kommer solsken.
 



 

Nattblogg 6

Godkväll.En givande dag har kommit till sitt slut.Som jag nämt tidigare har jag längtat efter åska och regnväder som väntades komma över oss idag.Vi satt tillsammans hela familjen i trädgården en stund innan de turkosa molnen började dra ihop sig till ett och samma ovädersmoln över himlen.I samband med det började vinden öka i styrka och ett mullrande skådespel började inta den himmelska scenen.Försökte få till en del bilder respektive videoklipp men det var rätt svårt att fånga det man ser på samma vis som med blotta ögat.Till slut smälte allt samman; åskdunder,blixtar,vinden och det tunga regnet över oss.
 
Vi tog skydd som traditionen alltid varit på altanen och bara njöt av den naturliga skådespelet.Ett fantastiskt  och obeskrivligt naturfenomen.En frisk doft av sommarregn fyllde våra sinnen och temperaturen sjönk äntligen som svar på min önskan.Ovädret kom i två stora omgångar och omringade oss.Gentemot detta har jag ingen rädsla,jag njuter av det.Men trots respekten för den kan jag endå förstå andras rädsla när det är som mest intensivt.Men som med allt annat så går det att bli kvitt sin rädsla genom att utsätta sig för den.
 
  
Säga vad man vill om att klaga på vädret men jag är inte gjord för den hetta vi haft den senaste tiden.Jag nöjer mig gärna med 20-25 grader med sol.Trött på att bli helt apatisk av vädret men endå tydligen enligt andra ska vara tacksam.Ohnej.Det är olika för alla hur man reagerar i värmen.Man kan inte alltid tänka ut ifrån sitt eget perspektiv.Många idag gör detta alldeles för sällan.Att sätta sig in i andras liv utan att döma och utan att tycka.Precis innan jag skriver detta inlägg kikar jag ut mot gatan och ser en nyfiken och smygande grävling dyka upp.Kanske åskan som skrämde fram han till byn.Får nog ta ett snack med honom imorgon.Godnatt!