När Energi Blir Exotiskt

Hej där bloggen! En surmulen dag och egentligen vill jag inte alls lämna sängen denna onsdag. Varken motivation, energi eller annat driver mig upp ur de varma mysiga sängkläderna. Vissa dagar(ofta) känner man sig helt "flat" både fysiskt och psykiskt. Även de minsta av uppgifter blir en prövning. I slutet av månaden stundar det för arbetsträning. Försöker att inte oroa mig över hur jag kommer prestera men tankarna rullar ju oavsett vad jag försöker för att undvika det. Försöker alltid ha min humor nära till hands. Alltid kan det pigga upp både mig och någon annan för en stund. 
 
Själv trodde jag aldrig i mitt liv att Energi skulle bli något exotiskt för mig. Något som alltid varit så självklart. Något som jag nu istället längtar så fruktansvärt mycket efter att kunna vakna på morgonen och känna just idag har jag just det. Att kunna flänga runt i vardagen helt ohämmat och göra allt som jag det senaste bara fått acceptera att låta bli. Att kunna planera flera saker på samma dag. Att kunna hoppa in snabbt på jobbet när de ringer. Att kunna...att kunna..att kunna..! När man vill göra så otroligt mycket att man nästan spricker. Avundas de som är friska, glada och fullt fungerande. Ni förstår inte hur lyckligt lottade ni är! Som med så mycket annat vet man inte vad man har förrän man förlorat det. Trots att jag måste hela tiden komma ihåg hur otroligt långt jag kommit i min återhämtning har jag fortfarande mycket kvar. Men skam den som ger sig.
 
Tänk er som att säga till ett barn som precis lärt sig att gå ska backa tillbaka till att endast och krypa runt. Man tänker att man fortfarande inte ska bli galen utan att se det hela positivt. Lättare sagt än gjort. Så har ni någon i er närhet med liknande problematik så ha tålamod. I värsta fall kan er oförståelse göra resan tio gånger värre.
 
Förutom att dagen bjudit på noll energi, magvärk och ledvärk så åkte jag och hämtade ut mitt nya körkort. Ser i princip likadan ut som för tio år sen, bara hårfärgen är skillnaden. Det är ju positivt. Som någon slags tröst skiner solen samtidigt upp mitt likgiltliga ansikte genom fönstret. Som en len försiktig tröst föbi de klagande fåglarna utanför. Så ta hand om er och ta signaler från kroppen på allvar. Innan det är försent.
 
Saker som får mig att glömma allt för en stund
 
 
Nostalgi
 
Humor
Judo i Alla Former
Ebba
Familj och Vänner 

FJK KickOff 2017

Förra helgens trevliga arrangemang med Färgelanda Judoklubbs KickOff är alltid ett uppskattat uppbrott från vardagen. Vet inte vilken i ordningen den är men definitivt en tradition att ta vara på. Denna gång var vi åter på Bohusgården i samarbete med SISU. En lördag till söndag i början av september. 
 
Dagen började med genomgång av våra fastställda verksamhetsmål som vi arbetat på det senaste året. Att alla kommittéer utgår från samma mål, kommunikation samt vet vilka problem som hamnar på vilken kommitté. Följt av lite olika gruppövningar i respektive arbetslag. 
 
Dagen rullar på och efter både fika och effektivt arbete så är det dags för både spa och avslappning innan kvällens middag tar vid. Delar rum såklart med min trogna vapendragare Rose-Marie som så många gånger förut. Rummet har en underbar utsikt över Uddevallafjorden i solnedgången. Perfekt att slappna av på ute på den generösa balkongen. Under söndagen var det hårt kommittéarbete som gällde.
 
Kick Off 2017
 
 Fika! Kommunikation är A och O (stavning)
Verksamhetsmål 2021
Sunset
 Hotellrummet
The View
Finaste Uddevalla
Livskvalité
FJK Love <3
Snapchat For Life
 

Ett Besök På JudoGalan 2017

 
Hej! Som ni säkert vet var jag och min underbara klubbkompis Rosa iväg på en tripp till Stockholm i början av mars i år. Nämligen första året just vi besökt Årets JudoGala 2017 som anordnas i Svenska Judoförbundets regi på Scandic Continental. Bara att ta ett sådant steg är för mig stort. Att gå från sjukskriven där jag i början behövde 10 min bara för att ta mig till toaletten, till att kunna åka iväg på ett event och hantera det hela skapligt bra är en fantastisk revansch. Trots historik med värkproblematik och utmattningssyptom. Att mentalt se ett ljus i tunneln har betytt mycket för mig. 
 
Då var allt bokat och klart. Tidig avresa på en lördag morgon. Och med tidigt gäller att vara uppe kl.06.00..Behöver jag säga mer? Rosa hämtar upp en spänd Ellie som inte sovit mycket men som ändå är taggad för äventyr. Laddat med kaffe, fika, frukost och annat gott. Direkttåg mellan Uddevalla-Stockholm är det absolut bästa såhär tidigt på morgonen. 
 
Tågresan upp talar vi om verkligen allt. Livet, judon och allt därtill. När vi väl börjar närma oss möts vi av kyla och snöblandat regn. Hotellet ligger bekvämt nog mitt emot centralstationen. Vi kan checka in trots att klockan bara är elva och vi får ett kompakt men mysigt hotellrum utan fönster. Slänga sig på sängen en stund, landa och få av sig skorna. Efter en stund var det dags för jakt på ett bra lunchställe. Jensens Böffhouse fick det bli. Grillad lax med pommes och bearnaisesås var precis lagom för oss.
 
Efter lunchen blev det lite småshopping. Rosa behövde en kofta till sin klänning och jag fick köpt mig en ny plånbok. Förövrigt såhär i efterhand kändes det rätt läskigt att där jag och Rosa strosade runt skulle det veckor senare ske ett terrordåd. Otroligt glad för att vi inte råkade ut för detta.. Vila i frid alla offer.
 
 
Efter promenaden på stan varvade vi ner på hotellrummet. Dusch och fixa sig. Svart klänning och klackar. Inte för jag vet varför jag fortsätter plåga mig i dessa skor jag ogillar men men. Logiken saknas. Klockan rullar på och det stundar för judomingel. Att få träffa både kända och okända ansikten var trevligt. Men framförallt möta min judokompanjon för första gången Peter Westlund. En stöttepelare för många av mina judoprojekt. Lite ovant att ses i verkligheten men också häftigt. Då fick vi det ur världen efter bara sådär sex års samarbete. Bättre sent än aldrig.
 
Under middagen fick vi ta del av både god mat, prisutdelningar och intressanta diskussioner. En av höjdpunkterna för mig var att få tala med Anna Bernholm från landslaget som jag ser väldigt mycket upp till både som person och tävlingsjudoka. 
 
Avtackning - Ordförande Alf Tornberg
Nyvald Ordförande - Kristiina Pekkola
Avtackningar - OS-laget 2016: Martin Pacek, Robin Pacek, Mia Hermansson, Marcus Nyman
Avtackningar - Paralympic OS- stjärnan Nicolina Pernheim
Årets Judoklubb 2016 - Karlstads Judoklubb
Årets LedarTeam 2016Jacob Bitici och Linnea Wiberg från Jönköpings Judoklubb 
Årets Prestation 2016 - Tommy Macias för guldet Grand Slam Abu Dhabi
Årets Prestations-Bonus 2016 - Marcus Nyman och Robin Pacek
Årets Judogärning 2016 - Eleonor Borg-Hansen (Moi!)
Årets Guldbälte 2016 Herr - Marcus Nyman 
Årets Guldbälte 2016 Dam - Mia Hermansson
 
 
Jag kan ju säga såhär ett par månader i efterhand att jag sällan blivit så överraskad/lurad på länge. Att Rose-Marie kunna hålla en sådan hemlighet för mig att jag skulle få priset årets prestation var imponerande. Påväg till scenen tänkte jag "vad du än gör, ramla inte". Men väl uppe på scenen fick publiken inget tacktal då jag verkligen inte visste var jag skulle börja. Så blev ett stort fett tack istället vilken var precis vad mina nerver klarade av just nu. Efter det och den följande  halvtimmen satt jag mest chockad. Surrealistiskt hela grejen men jag var även otroligt glad. Kan ju säga såhär att själva överraskningsdelen var det bästa för mig, vet inte om jag haft nerverna att komma dit om jag visste om detta. Well Played. Stort Tack för alla Grattis, priset, alla hejarop och beröm. Det värmer! 
 
Att dessutom få vara där och se hur glad Rose-Marie blev över att träffa alla gamla bekanta, tränare och personer som betytt och betyder mycket för henne gjorde mig varm inombords. Att hon hittat tillbaka till oss efter många år och funnit glädjen i just veteranjudo. Att få tala judo med människor som oss, dela åsikter och annat. Plus att jag fick dela kvällen med min ärkerival och judokompis från förr Sofie Weidenlöv från Göteborg. Vilken nostalgi! Nåväl. Nya erfarenheter, bekantskaper och tankar. Med det i bagaget var det skönt att runt kl.02.00 få krypa ner i hotellsängen.
 
Utvalda Ögonblick från JudoGalan 2017!
 
Alf Tornbergs tacktal
Kristiina Pekkolas inledningstal
Gamla, galna, fina judovän Sofie Weidenlöv
Priset Årets Prestation 2016
Rosas foton under kvällen
Delad Glädje är Dubbel Glädje!