Moments Of Gold

Höjdpunkten på helgen. Lördag. Solen skiner givmilt och höstlöven glimrar som guld utanför fönstret. Både de som fallit till marken och de som ännu inte gett upp om sin gren. Sidensvansarna sitter troget och mumsar i solen på de röda bären på träden nedanför. Så vacker syn! Kan man få mer höstfeeling? Knappast. Början på dagen har mycket gått till att följa Judo Grand Slam i Abu Dhabi dag 2. Idag var det två svenskar som skulle göra upp på mattan. Nämligen Anna Bernholm och Tommy Macias från landslaget. Joakim Dvärby tävlar inte förrän på söndag. Anna tog sig till bronsfinal och Tommy till final. Väl klockan 15:00 var det dags för finalpasset. Som ni säkert kan räkna ut satt undertecknad som på nålar och följde dessa matcher. Mina anteckningar från matcherna kommer här:
 
Final Matchen: "Tommy Macias möter i -73 kgs finalen Rustam Orujov från Azerbadjan. Neil Adams säger att han gillar Tommy Macias som judoka. Fight om greppet. Aj! Tommy räddar sig men det blir en yoko för motståndaren. 3.50 kvar. Åååh snyggt! Tommy kastar yoko gake och får en wazari!!! Domaröverläggning. Matchen fortsätter. 2.50 kvar! Orojov har två shidos. 2.20 kvar! Håll igen nu du är grym!! Världsrankade ettan vs världs27an Tommy Macias! 1.20 kvar!! Macias är grymt cool och stabil! 3e varning nu för Orujov. Motståndaren blir riktigt stressad!! 50 sek kvar!!! Bra kastförsök av Macias. 15 sek kvar! En shido har tagits bort för motståndaren Tommy får nu en shido. Följt av En till. Tid slut!! Jag jublar hemma i soffan!! TOMMY TAR GUUUULDD!!!"
 
Brons Matchen: "Anna Bernholm möter i sin bronsmatch Timo från Brasilien. Neil Adams tycker att hon passar bra i -70 kg. Motståndaren gör många kastförsök. Nej! Bernholm åker på en wazari.. 2.40 kvar. Anna klarar sig ur en farlig situation följt av ne waza. Anna får en varning. 1.40 kvar. En varning till Timo. 1 minut kvar. En yoko till Timo. Bernholm börjar bli trött. 28 sek kvar. Shido till Timo igen. Timo får en 3e varning. Men tiden tar slut och Timo tar med sig bronsmedaljen. Väl kämpat Anna! Grattis till 5e platsen!!"
 
Känner enorm glädje för dessa två. Att Tommy Macias går upp och visar den världsrankade ettan var skåpet ska stå. Och att Anna Bernholm i princip alltid är uppe på pallplatsmöjlighet och krigar. En eloge till er och underbart att få följa. Samt att dela glädjen med judosverige. Tror definitivt att omvärlden börjar få mer och mer respekt för vårat landslag. Fearless, starka och tekniskt grymma.
 
Efter allt judorabalder tar jag mig en promenad med katten Ebba i sele ut i höstsolen. Hon är fullt upptagen med att inspektera varje kull, lukt och ljud med hundra procent egagemang. Hon kunde även låta förbipasserande gå förbi utan att få panik. Framgång sen sist. Grannen i trapphuset bredvid gav Ebba fina komplimanger för hennes blandning mellan ragdoll och huskatt. Då blev hon nog allt lite mallig. Sötkorven Ebba. Efter promenaden har hon sovit på sin favoritfilt hela kvällen.
 
Nåväl. Styrketräning check följt av en varm dusch. Sedan hann jag precis kastrullpoppa popcorn och slänga mig i soffan framför Så Mycket Bättre. Magnus dag från weeping Willows. En grupp och person som jag inte är så insatt i. Även om jag hört hans mest kända låtar. Program som dessa älskar jag. Att gräva djupt och på ett personligt plan få sig en bild av musiker som dessa. Älskar betydelsen i texter. Att utforska och känna empati. Det är en mäktig känsla. Inte konstigt att detta program är så populärt som det faktiskt är. Musik är kärlek och kärlek är musik. Godkväll!
 

World Judo Day 2016

Redan har ett år passerat sedan sist. Oändligt med judoaktiviteter har avlöst varanda minst sagt under året. För att inte tala om ett helt fantastiskt OS vi fått möjlighet att följa. Fyra svenska deltagare tog sig med blod svett och tårar fram till OS. Tre fler än OS 2012. Mia Hermansson, Robin Pacek, Martin Pacek och Marcus Nyman. Fyra starka judokas med enormt driv och potential. Med Robert Eriksson bakom sig presterade de grymt bra trots all press som ett OS kan innebära. Många hade chansen att ta sig vidare i sin första OS-match. Dock gick erfarna Marcus Nyman allra längst. Nämligen 5 matcher fram till bronsfinalen där det sedan tog stopp. Ett resultat att faktiskt vara grymt stolt över. Vi har ett topplandslag som visar att ingenting är omöjligt. Förebilder som jag tycker få andra sporter faktiskt har när det gäller att delta i evenemang tillsammans med svenska judofolket. All cred till er!
 
Förutom Olympiska Spelen 2016 har vi även haft vår judoka Nicolina Pernheim som kämpade minst lika hårt på årets Paralympics 2016. Som trots orättvisan tog sig till bronsfinal. I en klass där Nicolina som enda blinda utövare fick tävla mot bättre seende. En grym insats som heter duga gjorde Nicolina trots de skeva reglerna. Förutom hennes prestation är även Nicolina Pernheim en förebild för otroligt många judokas både i sverige och världen över. Som tränare, ambassadör för blinda utövare och en fighter för att skapa en rättvisare tävlingsvärld. Att skapa en klass i paralympics endast för blinda. Där det i nuläget brister totalt. Och både fusk och annat istället blir allt vanligare. Men Nicolina Pernheim viker sig inte så lätt. Vi kommer definitivt se mer av henne framöver vare sig det är på mattan, i judovärlden eller som den fantastiska ambassadör hon är. Stort Lycka Till! Du är en riktig förebild!
 
Gruppen Judotränare/Judotränande växer sakta med säkert år för år. Det är med sådan glädje att se att de är såpass uppskattat av många judointresserade. Unga som gamla, anhöriga som elitutövare. Antalet har ökat från förra årets 2000 medlemmar till 500 till. Viktigt för mig detta året förutom att visa upp både landslagets tävlingar och resultat har varit andra delar av landslaget. Både U18 och U21 Landslag och B-truppen Seniorer. Att belysa även deras framgångar, resor och tävlingar. De som kanske lätt glöms bort bakom våra OS-stjärnor. Ett iniativ som både varit uppskattat och roligt att få följa helt klart!
 
Årets tema på World Judo Day - Judo For The World. För mig står det för att vi har denna underbara sport tillsammans världen över. Trots landsgränser har vi samma judohjärta. Grundstenarna. Ödmjukheten. Respekten. Viljan att lära. Genom hela livet. Det spelar ingen roll om du är en gammal judomotionär i sverige , eller en judostjärna från Japan. Båda har en anknytning till Judo. Som är så mycket mer än en sport. En enda stor familj helt enkelt oavsett vem du är.
 
Tack till er som för judo vidare. Som kämpar för både utveckling och nya idéer. Som står upp för sportens anda och välmående. Ni tränare, coacher, föräldrar och klubbar som sliter hårt idéellt för att få det att gå runt. En eloge till er! Vi är alla beroende av varandra! För som sagt, finns det inga barntränare kommer det heller inte finnas superjudostjärnor eller bättre medmänniskor för den delen. Grattis på födelsedagen Jigoro Kano.
 
 

Vila i Frid Min Älskade

Hej världen! Med en social Ebbakatt i knät försöker jag skriva ner lite rader. Försöker komma ihåg det som jag ville komma ihåg till detta inlägg strax innan jag somnade igår. Dock utan resultat. Efter lite surfande ringer bästa frugis Matilda och vi pratar om allt mellan himmel och jord i typ över två timmar. Man tröttnar aldrig på denna underbara vän alltså.
 
Efter samtalet blir jag lite sugen på att skissa och måla. Ska nämna att jag varken gått någon inriktning eller är någon hejare på att måla men försöker endå. Tänkte måla en tavla med alla mina fyra hjärtekatter. Skiss på en katt än sålänge. Då min älskade Skrållan fick besöka katthimlen igår så är detta fortfarande färskt i minnet. Min adopterade katt vid fem månaders ålder som egentligen skulle avlivats. Som fick över 7 underbara härliga år hos vår familj. Bodde hos mig tills hon var runt 3 år. För att sedan flytta upp till mor och far då hon inte trivdes nämnvärt i lägenhet. Där fick hon bo tillsammans med våra andra hjärtekatter Olivia och Ninja som var två äldre donnor som hon såg upp till. Och genom åren så droppade både Olivia och Ninja av till slut var Skrållan ensamkatt. Vilket hon också trivdes bra med. Att vara fri och komma, gå och gosa som hon ville. Hon fick underbara år som hon egentligen aldrig skulle få upplevt. Min hjärta gör ont minst sagt. Och tårarna faller titt som tätt.
 
Men på slutet började hon gå allt sämre, blir stirrig och hade svårare och svårare för att hålla tätt. Så till slut fick vi ta det beslutet som ingen vill ta. Hon gick till sin katthimmel 24-10-16 <3 Nu får hon mysa/terra sina gamla kattkompisar i himlen helt klart. En katt som gått från totalt ohanterbar och rädd till en kärleksfull och social katt man kunde bära runt på utan problem. En resa som verkligen gjort en ödmjuk. En underbar katt som både gav och fick otroligt mycket kärlek. Många fina minnen tillsammans med henne har vi fått. Älskar dig till månen och tillbaka precis som med tidigare katter på sina egna små sätt. Trots att jag nu har Ebba har Skrållan alltid en särskild plats i mitt hjärta. Ett speciellt band till varandra. Har miljoner kärlekfulla bilder av betydelse men delar här med mig av några. Vila i frid mitt hjärta! <3