Ett Besök På Nordiska Mästerskapen 2017

 
Redan i höstas förra året började jag se fram emot denna helg. Att ett sådant stort mästerskap arrangeras i min närhet är inte något som hör till vanligheterna. Därav mitt första måste! Inte nog med det hade vi dessutom 3 st tävlande judokas med från den egna klubben. Och totalt 10 st från judodistriktet Bohuslän-Dal. Med det sagt skulle det vara nästan dumdristigt om jag skulle missa detta.
 
Atmosfären satte direkt klorna i dig när du entrade arena Älvhögsborg. Adrenalin, nervositet och beslutsamheten hos alla dessa 495 st judokas var påtaglig även för publiken. Länder på plats förutom sverige såklart var norge, finland, danmark, island och färöarna. Förutom att se dessa utomstående landsmän hade även svensk judo sitt smörgåsbord av intressanta judokas att följa längs mattorna. 
 
För att nämna några jag kikade lite extra på;
 
Kadett: Kayleigh Wennerland, Sofie Hansson 
Junior: Klara Mattsson, Oskar Jaskari, John Haglöw
Senior: Mia Hermansson, Moustafa Abu-Ramadan, Olle & Emil Mattsson och Victor Busch.
Veteraner: Evelina Granholm, Malin Nordin, Johan Thörsman, Dejan Colic och Karl Baker
Och mina klubbkamrater förstås: Rose-Marie Tell, Rino Tell och Anders Lönngren. 
 
Klart det är stor skillnad att få se duktiga judokas tävla i verkligheten och en ren lyx för mig faktiskt. Visst man kan följa bra vi datorn men det blir fortfarande inte samma känsla. Grymma var de allihop och även klart resten som tävlade på Nordiska Mästerskapen. Att slita som djur för att få bort ett grepp eller komma ur motståndarens fasthållning. Att trots pressade situationer behålla lugnet. Att så taktiskt som möjligt klättra upp på viktklassens matchstege. Vinster, förluster besvikelse och glädje. Att hålla sig flytande i tävlingsgrenen judo är en konst i sig. 
 
Mindset, förutsättningar, tekniker och hård träning. Att ligga i är nästan ett måste om man ska ha något och säga till om. Eller så gör man det bara för det är roligt. Det gjorde jag under alla mina tävlingsår. Utan varken satsning, målmedvetenhet eller träning varje dag. Två dagar i veckan höll jag mig på något konstigt vänster flytande. Kanske var det för jag inte hade någon press eller förväntningar på mig som gjorde  det så mycket lättare. Att få resa land och rike runt med sina klubbkamrater. Att tävla för att det var skojj, inte för att lyckas. Sen fanns ju den där tävlingsmänniskan, som man inte ska skämta bort i sammanhanget. Den fick arbeta mycket med mig för att få sin vilja fram mellan varven. 
 
Nog om det. Många av dessa grymma svenska judokas placerade sig på pallen med en hedersvärd NM-medalj kring halsen. Utdelning och en klapp på axeln för allt hårt arbete. Njut! För nästa tävling är det dags att börja klättra igen. Följer er med glädje och spänning.
Stort Lycka Till!
 
 
 DistriktetsTävlande
 
 
Tävlingsmattan
 
Jag & Min Kommentator-Buddy Pernilla
 
Fullt Ös
 
 
 
 
Go Go Go!
 
KlubbKompis Rino
 
KlubbKompis Anders
 
Och sist men inte minst KlubbKompis Rosa
 
Kriga Kriga Kriga
 
Klubbens Super Woman tar med sig en bronsmedalj hem i Veteran -70 kg! Så stolt att jag spricker! 
Förebilden för mig sedan barnsben.
 
Prispall för Rosa
 
Upprymd av glädje, gemenskap och kärlek till judo efter denna upplevelse.
Minnen och såklart en NM-tshirt rikare. Godkväll!
 
#FärgelandaJudoklubb - #nordiskamästerskapetjudo - Hjärta - nordicchampionshipsjudo

VäderBubbel & NyhetsReflektion

Tisdag. Sen frukost tillsammans med katten i köket. Blickar ut genom fönstret och regner forsar ner. Tar en tugga av min skinkmacka och funderar på nattens invecklade drömmar. Fest, fängelse, översvämning och bekanta i olika former. Trots detta blev jag inte ett dugg klokare. Men en otroligt vacker röd klänning med öppen rygg bar jag i drömmen. Får väl nöja mig med det. 
 
Blickar ut kort därefter, då har det skiftat till snöfall. Blir man förvånad längre? Sol, regn, snö, blåst, mörkt. Vädret vill nog att vi ska ha tålamod om bättre tider. Kaffekoppen fylld, då kommer Carro och lillen förbi och förgyller eftermiddagen. Därefter lite judoarbete, Alen fick dessutom sluta tidigare vilket också blir ett plus i kanten. 
 
Kvällsolen hälsar på under kvällen. Som ett försiktigt förlåt trots allt dagen bjudit på utanför fönstret. Får nog bli en liten promenad efter maten. Gårdagens judopass har gett mig rejäl träningvärk både fysiskt och psykiskt. Precis som det ska vara. Många på mattan var också en fröjd att se. Heja Fjk!
 
Sitter och funderar på om jag skulle orka ta och rensa kattlådan eller inte..hon får nog vänta tills sent ikväll bestämmer jag (kattslaven) mig för. Tur hon är söt. 
 
Av aftonbladets nyheter kan jag utläsa att de som livesände en våldtäkt live via facebook kommer att dömas till fängelse. Helt rätt! Sen kan man ju diskutera straffskalan. Men men. Fortfarande ett himla stohej över tjejen/modellen som slutat raka sig. Vem bryr sig? Varför bli upprörd över detta? 
 
Något annat positivt är att polisen haffat minst 50 st pedofiler i en razzia. Varav 10 är nu anhållna. Bra polisarbete! Annars står det mest och aprilvädret, snöfall i norr och varning för gräsbränder i söder. Hoppas det senaste väderkaoset stannar i april och maj blir en riktig vårmånad. Det är dags nu! Gör restauranger, caféer och folket en tjänst, ge oss sol och värme!
 
 
 
 

Humanity Monday

Solen skiner in genom fönstret. Ebba lapar sol i soffan. Dock är det för blåsigt ute för att det ska vara trevligt med en promenad. Krassligheten håller i sig sedan helgen. Även om jag känner mig lite piggare denna måndag. Småfix, matlagande och annat är på agendan. Stekt lax, ugnsstekt kyckling mm. Matlådor är ett nödvändigt ont när ens sambo äter som en häst. 
 
Följer aftonbladet lite halvhjärtat denna dag. Det talas såklart fortfarande om det hemska terroddådet i Stockholm. Om motivet, gärningsmän och vittnen. Släppt foto på hunden som strök med. För inte tala om de som omkom varav en som var hemmahörande i Uddevalla..Själv är jag orolig för vad detta gör med sverige. De onda krafterna får vatten på sin kvarn. Men som många säger, vi ska INTE vara rädda. För varken varandra eller utomstående. För det är exakt vad dessa förövare vill. Splittra oss. 
 
Det är väldigt lätt att falla in i att skylla detta på en grupp. Generalisera. Dra alla över en och samma kam. Och det är så barnsligt enkelt. Men försök att tänk ett steg längre. Merparten av människor vare sig det är religösa eller ej, är goda i grunden. Vet vad som är rätt och fel. Till er asylsökande som utför dessa dåd; har ni glömt vad ni faktiskt flytt ifrån? 
 
Själv tänkter jag fortfarande stå fast vid mina värderingar. Vara tacksam att vi bor i ett av världens mest jämnställda länder. Att inte behöva leva mitt i ett krig. Att se mina medmänniskor oavsett vad de har för bakgrund. Ömsesidig respekt. Det visade också hela Sergels Torg igår, att det goda är så mycket större än det onda i vårt samhälle.