Dunkla Stormar
När du försöker häfta ihop ditt liv, är det någon som försöker böja isär det. När du känner hopp kommer plogen och trycker ner den till marken. När du letar efter nya vägar, försvinner plötsligt de du trodde du kunde gå på. När du försöker vara beredd blir du ändå oförberedd. När man tror att man har koll på läget visar det sig att du aldrig haft kontroll. När dina drömmar försvinner allt längre bort och tilltron på världen likaså. När tomheten gör sig påmind är det bara att rida ut den så gott det går. Tillåt dig att gråta, att samtala med någon du litar på. Ha tilltro att det kommer en annurlunda tid efter detta du går igenom.
Livet går upp och ner och vi alla känner av dessa perioder, stora som små. Men att man minimaliserar att folk mår dåligt är en helt annan sak som inte är okej. Även om man aldrig ser den då man håller det inom sig. Man kan samla ihop sig när man är ute men ramlar ner när man kommer hem. Skillnaden mellan människor som mår bra är att de har lättare att hantera problem, medans när man mår dåligt kan minsta hinder kännas som man bestiger berg var dag. Tänk på det när du blir den där oförstående personen intill. Som ger enkla lösningar på problemen. Istället för att tänka att denne gör nog så gott den kan utefter egna förutsättningar. Blir nästan ibland som en dumhetsförklaring. Nej hjärnan är faktiskt inte avstängd hos människan. Ha lite respekt och förståelse istället.
Ett lyckosamhälle är det vi har. Där du endast får visan lyckan i ditt liv. Och helst till en överdrift. Negativa saker hör här inte hemma. Det andra vill ju ingen se. Vi talar sällan om det offentligt eller inför andra. Man vill inte visa sig svag, aldrig. Som om någon direkt skulle slå oss ännu längre ner om vi berättade. Det finns så otroligt mycket mer att se av en människa än ytan. Fantastiska berättelser de varit med om i livet men också om hårda och tuffa tider. Det är nästan som om man automatiskt går runt och tror att alla har haft en bra uppväxt och en lycklig barndom, eftersom det aldrig är något man pratar om. Eller om någon mår dåligt så låter de flesta denna vara ifred för man vill inte vara till besvär. Det är kanske just det du ska göra, störa och fråga om läget, du kanske kan vara just den som får personen att må lite bättre. Och får man till svar att "låt mig vara" så har man i alla fall försökt med gott samvete.
Vänner ska finnas där både när du är lycklig men även när det väl gäller. Många är bara där under dina glory days men försvinner så fort det ändras. Därför ska du vara noga med vilka vänner du har i ditt liv. Kika väldigt noga och gå på magkänslan. Precis som den där artikeln som jag tidigare lade ut om "Samtal utan en enda Fråga". Där handlar den visserligen om ibland lite ytliga kontakter eller kollegor men stämmer också in bra i livet med vänner. Där har du något att gå efter när du ransakar dina vänner.Frågar de dig någonting under erat samtal eller är det bara deras egoism som råder? Har man råkat ut för detta så känner man sig ganska betydelselös. Som en telefonstolpe med en lur på som bara ska ta emot samtalet och inget annat. Tvåvägskommunikation är att rekommendera! Att ha vänner som inte bryr sig om dig på riktigt behöver du inte, sök efter de få som verkligen får dig att må bra på riktigt. Resten är bara spilld tid du kunde lagt på något annat. Vad har du för vänner i ditt liv?